Lördagsbio?

Brukade alltid tycka det var lite konstigt med bio klockan sju och nio, för där jag bodde var det halv sju och halv nio. Och när det var en lite längre film var det bara en per kväll. Nu verkar det vara film lite hur som helst, men fortfarande inte hela dagen, åtminstone inte utanför storstäderna, i Sverige.

När jag som fjorton-åring hälsade på brevvännen i England var det en intressant upplevelse att få gå på bio på lördag förmiddag. Och man fick äta på bion. Potatischips, i små gulliga enportionspåsar. Fullt var det också, med lång kö utanför att komma in, fast det var ett litet samhälle. Och, man fick se två filmer för biljettpriset.

Nu när jag bor i England själv, förstår jag att det var enda tidpunkten folk med barn hade barnfri tid när man kunde städa, handla, eller, tja… Fast barnfritt blir det inte, numera, för man kan ju inte låta barnen göra något på egen hand. Någonsin. Och inte har jag sett några ”double bills”, dvs tvåfilmsföreställningar, erbjudna heller.

När Glina var små fick de ibland gå på lördagsbio, och då hade bion en ”entertainer” i foajén före. Någon idiot som trollade och var allmänt dum, minns jag. Han hade mage att kommentera treåringens supermoderna vadderade silverjacka med matchande silverfärgade Doc Martens kängor.

Däremot kan man ju gå på bio nästan närsomhelst på dygnet. Så det var väl därför jag blev så sur när jag inte ens kunde köpa biljetter till Harry Potter i somras före tre på eftermiddagen. I Sverige.

I Michelle Magorians Tystnad, tagning, som utspelar sig 1949, går man på bio jämt. Det är rätt så fascinerande att läsa om. Inte bara filmerna de ser, men hur ofta de går och så. Å andra sidan måste man komma ihåg att de inte hade teve eller internet. Att de hade råd. Men bio har nog alltid varit billigare i England. Sonen nästan svimmade när han fick betala för fem biljetter till Harry Potter i somras.

Världen utvecklas. Numera får man inte röka i engelska biografer. Och man förväntas äta popcorn i svenska biosalonger också. ”Banged grains” (slagna frön) som Terry Pratchett kallar det i boken Moving Pictures. Senaste ”framsteget” i vår egen lokala bio är att man absolut inte får ta med sig egen mat in, och de kan söka genom ens väska. Trodde det räckte med sådant när de är ute efter terrorister med bomber, och att en enstaka insmugglad smörgås skulle vara OK.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s