Billiga böcker

Engelska Puffin har nyligen givit ut en serie veckopengsböcker. Jag tyckte idén var utmärkt när jag först hörde om det i vintras. Men – det finns alltid ett men, eller hur – jag tycker inte verkligheten lever upp till vad man väntat sig. Av ca tolv titlar valde jag fem att provläsa, varav en inte kommit. Den lär vara under tryckning igen, så den kanske blev väldigt populär och tog slut på momangen. Den var av Cathy Cassidy, mycket älskad av flickor. Och av mig med, för den delen.

Jag läste givetvis Meg Rosoffs Vamoose, eftersom jag älskar henne. Mycket rolig historia om två tonåringar som ”blir med barn” och som får en älg i stället för en människobaby. Jag vet att det låter vansinnigt, men Meg är skojig och ovanlig. Men, fyra pund för 95 sidor är häftigt mycket, tycker jag. En s k normal tonårspocket går bara på sex eller sju pund, och då får man upp till 400-500 sidor, beroende på författare. Och så ska man betänka att Megs historia tar slut på sidan 54. Resten är utdrag från två andra böcker hon skrivit, och som redan finns och som man kanske redan både har läst och äger.

Samma sak blev det med Sarah Dessen och hennes Infinity. Drygt 90 sidor, och hela 33 av dem för den nya ”novellen”, som man väl får kalla den. Resten är återigen utdrag från två romaner. De är båda bra och allt det där, men om man har dem i bokhyllan redan? Tycker det är ett sätt att sno fattiga unga läsare på deras pengar.

Boken av Roald Dahl var en annan femma. De har satt dit ett tidigare oanvänt kapitel från Charlie och chokladfabriken. Resten av boken är ett sammelsurium av lustiga fakta, mm. Kanske roligt för en boksamlande Dahl-fan. Vad vet jag?

Den bok som var mest värd pengarna kan knappast räknas som veckopengsbok, för jag kan inte se att åldersgruppen för Jeanne Willis bok om två katter är särskilt trolig att kila ut och handla på egen hand. Men Jeanne skriver fantastiska böcker för alla åldrar, och hon är rolig. Den här handlar om en fisförnäm fet katt och en mager och hungrig gatkatt som helt sonika flyttar in hos honom.

Det här fick mig – när jag väl lugnat ner mig lite – att fundera på vad vi köpte för egna pengar, då på stenåldern, och vad böckerna kostade så att vi kunde ha råd. Wahlströms flick-, pojk- och ungdomsböcker kostade väl ca tre kronor på min tid, tror jag. Fyra kanske. På sextiotalet. Det hade man råd med, ibland. Kvalitén var det kanske lite si och så med, men man blev inte lurad på antalet sidor i alla fall.

Den Pensionerade Barnbibliotekarien avskydde dessa böcker och vägrade köpa in dem till sitt bibliotek. Så jag lärde mig tidigt att skämmas lite grann för dem. Men vad hade livet varit utan Kitty och Lotta, för att inte tala om Sprakfåleböckerna?

Långt senare, här i England, erbjöd jag mig att ta emot böcker för att ge till kyrkan, så svenskorna jag känner kom med en del gammalt de inte behövde. Ska inte nämna namn här, men den som jag alltid betecknar som Nobelpristagarfrun kom med makens gamla Wahlströms pojkböcker. OK, det är inte han som fick Nobelpriset, utan en släkting, som delar det ovanliga efternamnet. Men han är framgångsrik vetenskapsman, han också. Kul att se att läsandet av Wahlströms inte stoppar hjärnans utveckling, och att det kan bli folk av oss också.

Mer folk av vissa än andra, förstås.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s