Trälarna

Den Pensionerade Barnboksbibliotekarien avskydde Sven Wernström. Hon kunde godkänna ett par av hans böcker, men annars var det bara fel sorts politisk propaganda. Givetvis gillade jag alla hans böcker, när jag väl hade upptäckt dem. Lite sent kanske, men jag rörde mig väl inte i rätt kretsar före dess, kan jag tro.

Kom att tänka på Trälarna, de tjugo olika historierna från tio sekler, när jag läste om en fackpamp i tidningen i morse. Hon ansåg att gamla tiders fackliga solidaritet inte finns längre. Och det är nog sant. Jag har ju blivit miljöskadad i exil, och har därmed avskrivit fackföreningar och tänker sällan på dem. Men om hon, som är i min ålder, tycker det är dåligt i Sverige också, är det nog så.

Trälarna handlar om just sådant som fackföreningar, och det hårda liv alltför många levde för länge sedan. Men böckerna är också fulla med förhoppning inför framtiden, och man kan läsa om fackets barndom. På min tid, på tidigt 70-tal, trodde man väl att allt skulle bli bättre, och ganska snart dessutom.

Nu har vi märkt att det blev värre, men Sven Wernströms böcker är trots allt värda att läsas. Skadar inte att en ny generation upptäcker den här typen av litteratur, som kontrast till alla dessa vampyrer och de alltför många Harry Potter-kopiorna.

Det finns ju i och för sig bra historiska romaner, men inte ofta nog sedda från rätt vinkel. Trälarna är hemskt bra. Jag trodde inte det före jag läste dem, och det baserade jag helt enkelt på att jag inte gillade titeln. Hoppas att inte fler är lika dumma som jag var.

6 responses to “Trälarna

  1. Kul att du tog upp den bokserien. Den hade jag förtränkt djupt inom mig och nu bubblade den upp till ytan. Kanske skulle man söka fram böckerna för att läsa om dem…

  2. Jag greps själv av en stark lust att börja läsa om dem, meddetsamma. Önskar också att nästa generation skulle visa intresse, åtminstone hemma hos oss. Andras barn är svårare att nå. Eller kanske inte?

    Det politiska innehållet kommer fram alldeles för sällan numera.

  3. Jag läste Trälarna-serien många många gånger under min skoltid (det var just namnet på böckerna som kittlade min fantasi). Nu som vuxen är Wernströms kommunistiska ideal ganska tydliga, men det hindrar inte att mycket av utvecklingen av Norrköping (där ju hela serien i princip utspelar sig) är historiskt korrekt. Serien borde absolut få en renässans!

    Och jag tror att barn sällan ser den politiska propagandan. (Och om så vore? Vore det inte en trevlig kontrast till dagens konsumtionsideal?)

  4. Jovisst! Fast jag har inget emot osynlig indoktrinering, så länge det indoktrineras åt rätt håll.

  5. Fast det är väl där skon klämmer?😉

    Om man inte alls gillar Wernströms politiska ideal så vill man kanske inte att det ska smygindoktrineras? Jag tror att det är fler människor idag än på 70-talet som inte håller med honom. Fast man kan å andra sidan tycka att det både är harmlöst och självklarheter han för fram!

  6. Jo, det var väl det min DPB inte gillade med Wernström. Och vi har ju tagit flera steg tillbaka vad gäller allt sådant. Fast jag tror att DPB faktiskt godkände Trälarna just för att det var mest historia och sunt förnuft.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s