Lite långsamt filande

När man gör alltför många intervjuer under en kort period betyder det att utskriften av alla inspelade samtal tar sin lilla tid. I vanliga fall tar jag ca två veckor från träff till publikation av en intervju, och det är mest för att jag har annat för mig också. Jag skriver ut varje ord yttrat av författaren i fråga, och sedan sitter jag och plockar bort alla onödiga um och liksom och annat man inte vill ha. T ex om de har varit oförsiktiga och sagt något som kanske är bäst lämnat osagt.

Idag sitter jag och pillar med Gillian Philips inspelade röst, och det är intressant att inse hur mycket svårare det är att urskilja Gillians skotska dialekt på en maskin än det är i levande livet. Trafikbruset i bakgrunden hjälper inte heller. Men det ska nog bli bra så småningom. Jag skäms bara lite för att hon får vänta extra länge.

Har just kopplat av från skrivandet med att bestämma vilka foton jag ska använda, och klippt av lite fula kanter och hörn här och var. Sedan fick jag den intelligenta idén att kolla in om Gillian har blivit översatt till svenska. Trodde inte det, men hittade en bok, faktiskt. Vad andra inte ser, heter den, men den är en av hennes korta skolböcker, och inte en av de ”normala” romanerna. Synd, men det kommer kanske lite fler översättningar så småningom.

Gillian Philip

Gillian är en sådan där författare som verkar få in en fullträff redan med sin första bok. Fast det är lite knepigt att räkna ut vilken som är hennes första. Först ut i tryck var Bad Faith, som handlar om en nutida skotsk diktaturstat, där religionen styr. Helt fantastisk, med en av de bästa första meningar jag stött på. ”Before I slipped on the mud and fell over the Bishop, our family didn’t have a lot to do with murder.”

Nästan på samma gång, men på ett annat förlag, publicerades Crossing the Line, som handlar om knivdråp, vilket i vanliga fall är nog för att jag inte ska vilja läsa boken i fråga, men här är jag hemskt glad att jag gjorde det. Otroligt bra, igen.

Tredje romanen som kom ut i augusti är första delen av fyra om skotska féer, och det lockar inte heller precis. Men Firebrand är en toppenbok, med handlingen lagd på 1600-talet. Mycket blod och våldsamheter, men en perfekt äventyrsbok. De andra tre lär alla utspela sig i modern tid, för de är långlivade, de där féerna. (Och det är tydligen del två av serien som Gillian skrev först av alla sina böcker, så allt är lite blandat.)

Vid sidan om skriver Gillian serien The Darke Academy under namnet Gabriella Poole, men det är den typen av serie där förlaget (ett tredje förlag) bestämmer vad som ska hända. Lite Kitty-bok blandat med Twilight, tror jag man kan säga.

Och eftersom Gillian fortfarande har tid över från facebook så skriver hon korta skolböcker på beställning, som just Vad andra inte ser.

Det kan vara dags med några böcker på svenska nu.

Och strax kommer intervjun. Jag lovar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s