Månadsarkiv: september 2011

Kungligt frotterande

Inte för att han höll mig underrättad om vad han gjorde, den där Sonen. Men tack vare Facebook fick man reda på att han var ute i solskenet i Edinburgh och roade sig med både J K Rowling och Prinsessan Anne.

Installation of HRH The Princess Royal as Chancellor of the University of Edinburgh

Installation of HRH The Princess Royal as Chancellor of the University of Edinburgh

Det är ju bra att han förstår sig på att frottera sig med betydelsefulla personer. Jag gissar att Sonen befann sig på Prinsessans installering som kansler för Edinburghs universitet för att de tyckte det kunde vara trevligt med några äkta studenter, och inte bara ‘fint’ folk.

Och Harry Potters mamma var där för att få en sådan där hederstitel på samma etablissemang. Tror där var några fler, men jag har som sagt inte fått veta något, egentligen.

Jag är på väg dit senare i veckan, så kan då fråga ut ordentligt om allt. Det kommer väl inte att finnas några kungligheter kvar till mig. Inte ens i St Andrews där William hade väldig tur med kurskamraten.

Det var ju lämpligt att Sonen hann titta på Anne, eftersom han tidigare har suttit helt oskyldigt i biblioteket och jobbat och funnit att förre kanslern Prins Philip spatserade förbi. Han kanske ville låna en bok…

Installation of HRH The Princess Royal as Chancellor of the University of Edinburgh

Annonser

Färdigmässat?

Hur var det för er? Bokmässan, alltså?

Jag hade gärna åkt, men när tid och ork och pengar brister så avstår man från en del. Det tog många år innan jag först kom iväg till bokmässan, och det krävdes att Philip Pullman skulle dit, och att jag fick en vansinnig idé.

Ville ta Sonen med mig för att se PP, och det var en fredag och en skoldag. Men annars skulle det nog gå bra. Han skulle antagligen gå på en viss gymnasieskola, men man kunde inte säkert veta det i juli när biljetter och annat skulle fixas.

Så jag mejlade rektorn och sa att Sonen eventuellt skulle komma in på hans skola. Och om det var så att han gjorde det, skulle rektorn ha hemskt mycket emot att Sonen tog ledigt en dag i början av terminen? Och jag vet att man inte ska göra det och jag är vanligen en God Mor och allt det där.

Vi fick ledigt! Rektorn tyckte det lät väldigt trevligt och nyttigt, och när det väl begav sig var hela lärarkåren intresserad av Sonens öden och äventyr.

Och sedan gick det som det gick. Vi ‘råkade’ få en intervju med PP, så vi satt på planet till Landvetter och filade på bra frågor. Kom fram mitt i natten till Skolkompisen och lånade hennes kamera. Vi ägde inte ens en digital kamera! Och sedan upp i ottan för tåg till Gbg och bokmässan.

Philip Pullman Speaks

Allt var underbart, tyckte Sonen och jag med. Gratiskassarna man får för det dyra biljettpriset var trevliga. Första seminariet var bra. Sonen fick in första frågan där. Sedan sprang vi till mötet med PP.

Mycket bra intervju. Efter den svävade vi nog fram på små bokmoln. Resten av de tre dagarna var också bra. Minns inte detaljerna längre.

Avslutade med söndagslunch hos Nya Kusinen, som sedan körde oss till Landvetter och på det viset kom man hem på fyra timmar från deras lunchbord till egna middagsbordet.

Philip Pullman (and ice cream) signs

Det är den färgmatchade glassen jag tycker är så fantastisk…

Intervjun med Shaun Tan

Shaun Tan

Ja, här kommer den, intervjun med Shaun Tan, årets ALMA-vinnare. Jag gissar att han inte är alltför förtjust i brysselkål. Men för all del, det måste man ju inte vara. Någon berättade för mig att han och hans finska fru är ena baddare på att laga sushi.

Shaun är oerhört lugn och lågmäld, och därmed avslappande att prata med. Han tog en stund att vänja sig vid mina konstiga frågor, men det verkade som om han tinade upp efter ett tag. Så vi kunde nog hållit på lite längre, men det räckte tiden inte till.

Nästa gång…

Sista dagen

För oss, i alla fall. Det var en bra dag, och en dag som innehöll Neil Gaiman, men bilden som personifierar dagen för oss är den på Liz Kessler, Dotterns gamla favorit. Tagen med objektivet som Liz sålde till henne förra sommaren.

Vi hittade ett lämpligt träd att ha som bakgrund till våra icke-officiella foton. Författare med bark fungerar bra. Och Liz har ett av författarvärldens vackraste leenden, och därför måste hon vara med för idag. Dessutom var hennes evenemang ett av de bättre för i år, och det var faktiskt hennes första i Edinburgh.

Dagen började på hotellet tvärs över gatan, där vi träffade Steve Cole för en intervju. Han kontaktade mig tidigare för att säga att ‘alla andra’ tycktes bli intervjuade utom han. Så nu blev han det. Och vi hade knappt startat förrän det kom ett par glada hej vid sidan om, och då var det just Liz med sambo som sprang förbi, och råkade se oss.

Dessutom sa Dottern – efteråt – att Malorie Blackman hade suttit i ett hörn i hotellets lounge medan vi pratade. Så nog fanns där författare alltid.

Liz Kessler

En ALMA-vinnare

Det råder inget tvivel om fredagens höjdpunkt. Jag hade diskuterat möjligheten att få intervjua Shaun Tan i Edinburgh i ca fyra månader, och trägen vinner och allt det där. Vi fick en kort stund med Shaun strax efter öppningsdags, och han visade sig vara lika trevlig, på ett tillbakadraget sätt, som jag hade föreställt mig.

Jobbar med intervjun just nu, så den kommer snart. Under tiden går det att njuta av ett foto på denne blygsamme konstnär och författare. Han var förbluffad över hur uppskattad barnlitteraturen är i Sverige.

Det är kanske därför jag håller på med det här, för att jag inte riktigt fattar att de flesta andra ser ner på denna ‘ointressanta och omogna’ genre?

Shaun Tan

Ombytta roller

Det var så konstigt att det bara måste komma med här. Efter fem år av att ha släpat med mig ett Glin eller två på mina intervjuer, så blev det nu så att Dottern släpade med sig mig på en intervju hon gjorde.

Hon gillar geologi. Inget fel med det. Jag tyckte om stenar i naturkunskapen, då för många år sedan. Men hon ville intervjua Ted Nield som skriver böcker om stenar och även pratar om det på bokfestivaler och andra ställen.

Ted har också anknytning till Sverige, efter att ha studerat sten på Gotland. Jag gissar det måste vara raukar han forskade i.

I alla fall, Dottern intervjuade och häxan plåtade. Dock inte denna bild, som tillkom efteråt, utanför Teds hotell.

Ted Nield

Boklaunch

Eller vad det nu heter på svenska?

Gillian Philip passade på att lansera sin senaste bok, Bloodstone, under festivalsperioden. Det gick av stapeln i the Edinburgh Bookshop, så det var trevligt att komma någon annanstans än evenemangstälten.

Där var några andra författare också, som Linda Strachan och Nicola Morgan. Samt givetvis förlagsfolk och vänner och bokhäxor, m fl. Det bjöds på dricka och det pratades.

Efter att förlagschefen Keith Charters hade hoppat upp i skyltfönstret och pratat, skickade han upp Gillian att stå där för att läsa lite ur boken. Hon behövde sparka av sig skorna, men ramlade i alla fall inte ner.

Och det var en bra vald bit som hon läste. Den om Seths ‘magiska’ ‘häst’ och en av de nya karaktärerna i bok två, Finn. Rolig och blodig på samma gång.

Gillian Philip