Och nu ska han översätta Strindberg

Det var inte alltid lätt att få Sonen att prata svenska. På något underligt vis gick det alltid bättre när han ville ha något. Som om jag var en så svag mamma att jag skulle falla för ett gammalt trick som det.

Och den där gången när han ville gå ut och göra något roligt med Pizzabella och Den Nya Bibliotekarien. Han bad mig att fråga dem om de ville, för de förstod ju inte engelska i den åldern. Då fräste jag att han kunde fråga själv, om det nu var så viktigt. Så det gjorde han. Sedan kollade jag med DNB vad han faktiskt sagt, och det verkade som om Sonen varit kapabel att sätta ihop en helt begriplig mening alldeles själv.

Efter det gick det snabbare. Han pratade med Mormor när hon kom på besök. Sedan fortsatte han att prata med henne i telefon. Lite senare började han faktiskt prata med sin mamma också. Och inte enbart när han ville ha något.

Därefter har det gått framåt i lagom takt. Med åldern kom en viss tolerans för att jag ibland rättade hans svenska. Efter året i Uppsala har han blivit riktigt ‘svensk.’ Och nu verkar det som om han ska översätta Strindberg.

Jag bör antagligen inte nämna vem som vill ha det gjort, men en teater ska – förmodar jag – sätta upp en Strindbergspjäs i år för att uppmärksamma 100-årsjubiléet. Normalt är tydligen att någon först översätter texten, så att en ‘riktig’ dramatiker sedan kan piffa till det så att det blir konstnärligt för scenen.

Så helt hopplös är han visst inte. Strindberg, alltså. Sonen är givetvis perfekt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s