Det tillfälliga bokhäxeriet

Ja, det var en väldig tur jag inte visste hur hemskt det kunde bli, då medan man fortfarande packade och tänkte att det skulle nog ordna sig. Alltså.

På utflyttningsdagen packade vi som galningar medan flyttgubbarna (de har blivit ovanligt unga med åren) bar ut resten. Pack-tekniken blev allt konstigare under dagen, men det mesta både packades och kom in i flyttbilen. Dagen därpå när vi skulle städa ‘lite’ var ännu värre. Hade tills klockan två, men de nya kom redan klockan ett, och sa att de skulle inte störa. Hah! Deras två (!) flyttbilar stod redan utanför och psykade oss.

Till slut städade vi inte färdigt, och lämnade dessutom det sista skräpet sittandes i en elegant hög precis framför huset, och stack. (Hörde sedan att de fått inbrott i sin bil redan andra natten…)

Men nu är vi här, i det tillfälliga bokhäxeriet, och jag kan nästan klara affärerna på Farmoderns köksbord. Önskar bara att det inte var så högt. Sitter på tre dynor, men vilar trots det nästan hakan på bordskanten.

Trots att jag är så kort, konstaterade jag på en nylig promenad att jag når upp och kan klappa takskiffret på ett näraliggande hus i den gulliga Torbrex-byn. Det huset är liksom ännu kortare, men så är det 200 år äldre än jag. Och pubens konstgjorda gräs är riktigt snyggt. Faktiskt.

Jag har hunnit med ett bokevenemang sedan vi anlände. Släpade mig ur sängen tidigt för en vecka sedan och åkte till Edinburgh för en ny bok som skulle invigas på en högstadieskola i ett av stadens ytterområden. Skolbiblioteket hade den vackraste utsikt jag sett från ett skolbibliotek. Och jag fick skjuts dit i en bil, med en pestdoktor bredvid mig i baksätet. Så det var ju också bra.

Den nye brevbäraren sliter och bär hit mina böcker. Mitt problem är att jag inte har någonstans att förvara dem. Ska se om jag kan hitta ‘några snälla barn’ att ge överskottet till. I värsta fall, stygga barn.

Men jag längtar allt efter ett eget kontor igen. Gick och tittade på det framtida huset häromdagen, men man kan ju inte stå utanför och glo varje dag. Eller kan man det?